Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XIX. Jungfru Frida Meijer i svenska lägret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 271 -
honom att öfvergifva den krigiska banan - och detta var
äfven öfverensstämmande med verkliga förhållandet.
Carl Frisk och Frida Meijer hade inte för hvarandra dolt
sina hjärtans känslor. De hade svurit hvarandra tro och kär-
lek; och den tyska borgarflickan, hvilken behandlades så ytterst
väl och höfviskt af de svenska krigarne i gemen, längtade att
fa komma till Sverige, dit Carl lofvat sända henne. Hon
skulle sändas till hans anhöriga i Furuby i Värend och där
invänta hans återkomst från kriget, då de skulle gifta sig.
Så långt voro deras drömmar goda.
Men plötsligt uppstego tvenne mot dessa drömmar stri-
diga tankar i jungfru Fridas själ.
Skulle hon ensam fara till Sverige, det för henne obe-
kanta landet, under det att hennes älskade skulle stanna i
Tyskland och där dagligen trotsa tusende faror, hvilka må-
hända skulle sköfla hans lif?
Skulle hon tillåta, att den man, hvilken hon älskade och
hvilken hon var sinnad att äkta, skulle i hennes fosterland
kämpa mot hennes trosförvanter, mot meningsfränder till
hennes aflidne far?
- Nej! Hon skulle inte tillåta det!
Carl skulle följa henne till Sverige. Han skulle upphöra
att kämpa mot katolikerna och i stället i frid och stillhet njuta
sitt lif i hemmets sköte.
Detta var jungfru Fridas tankar och hon tillade för sig
själf:
- Jag skall göra honom så lycklig. Jag skall älska
honom och lära mig älska det svenska folket. Ja, det lär inte
bli svårt. Ty de svenska krigarne, som omgifva sin guld-
hårige konung här i Werben, äro de bästa människor, man
kan tänka sig, trots det att de äro kättare. - Min Carl skall
jag omvända till den rätta tron. Han skall lära sig böja knä
för Guds moder och kyssa Kristi kors.
Så resonerade jungfru Frida och hon hade intalat sin
älskade, att han borde lämna kriget och njuta ett gladt och
fridfullt lif i sitt hem.
Det var hänförande taflor, som den tyska borgardottern
upprullade för den kraftige och oförskräckte svensken, hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
