Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XXI. Slaget vid Breitenfeld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 309 -
Men medan kurfurst Maximilian af Bayern var en verklig
krigare och därtill en ifrig katolik, färdig att uppoffra allt för
sin religions slutliga seger, var kurfurst Johan Georg af Sachsen
däremot en vankelmodig vekling, som enligt allmänna omdömet
»satte mera värde på ölfaten i Merseburg än på protestanternas
väl»; - han kallades också gemenligen för »Öljohan».
Detta omdömes riktighet bevisades bland mycket annat
synnerligast af hans neutralitet vid den olycklige Fredriks af
Pfalz förjagande från Böhmen och vid protestantismens ut-
rotande från detta land.
I ett hänseende öf-
verensstämde likväl
de båda kurfurstarne,
nämligen i sträfvan-
dena att i både po-
litiskt och religiöst
hänseende till det
minsta möjliga in-
skränka tyske kejsa-
rens makt utom hans
arfländer.
Kejsaren hade med
furstendömet Lausitz
belönat Johan Georgs
neutralitet i det böh-
miska kriget.
I förhoppning att
kunna göra en lika
god affär af sven-
skarnes framträngande sammankallade kurfursten af Sachsen de
protestantiska furstarne till ett möte i Leipzig i februari 1631
för att med dem öfverlägga, huruvida man borde förhålla sig
neutralt mot Sverige eller ingå förbund med detsamma.
Kejsaren förbjöd dock med hotelse om riksakt dylika öfver-
läggningar, emedan Sverige blifvit förklaradt för rikets fiende.
De skrämda furstarne förenade sig den 12 april i en önskan
om restitutionsediktets återkallande och upphäfvandet af den
godtyckliga makt, kejsarens och katolska ligans härförare till-
Ake Tott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
