Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XXIII. Pokalklang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 3S8 -?
- Hvad skulle jag göra? - Jag gaf honom mitt i
stället I
- Det där skall jag genast inberätta för din mor och din
biktfader I
- Gör det, Minenen, gör det genast! Jag skyndar emel-
lertid till din mor och din biktfader och omtalar, hur förtjust
du såg ut i går, när du kysste finnen från Torsten Stålhand-
skes trupp.
Minchen bleknade.
- Låt oss vara vänner!
- Som du vill!
- Du såg mig?
- Ja, och skrattade. Min svensk såg dig också.
- Och skrattade?
- Det kan du lita på.
- O, sancta Maria!
- Har du talat om för din biktfader . . .
- Ah, tyst med dig!
- Där kommer min svensk!
- Min Gud! Arm i arm med min finne!
- Det är våra biktfader, som komma.
- Du har rätt!
- Det är behagligare att bikta för dem, än för pussiga
patrar, iklädda smutsiga kaftaner.
- Ack ja! –Vi äro båda trolofvade!
- Låtom oss då gå mot våra fästmän!
- Se, hur de le.>
- Nu spela de upp till dans- i riddarsalen.
- Ah, så förtjusande!
- Måtte kungen aldrig bege sig af härifrån.
- Den bönen har nog inte din biktfader lärt dig.
- Jag bryr mig inte vidare om min biktfader, när jag
har en vacker och hurtig officer att bikta mig för. -.
Nu kommo de båda officerarne fram till flickorna, bjödo
dem armen och förde dem ut i riddarsalen, hvarest de inom
kort förde dem i dans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
