Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XXIV. Rekognosceringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 365 -
Man fann hos hvar och en af de fångade männen en
massa bref, hvilka Helge Stål bemäktigade sig, hvarefter han,
sedan han noga visiterat kurirerna och funnit, att de ingenting
vidare medförde, beredde sig till skyndsam flykt.
Han kunde med skäl antaga, att kurirernas försvinnande
inom några timmar skulle föranleda en noggrann efterspaning,
alldenstund de med säkerhet voro väntade af Pappenheim.
För att så mycket säkrare undgå denna efterspaning,
undervisade han i hemlighet sin underofficer, hur denne skulle
bete sig för att föra manskapet tillbaka till svenska lägret och
befallde honom att först, då ingenting mera var att frukta,
" lössläppa fångarne.
Han steg därefter till häst, sedan han noggrannt gömt
de tagna brefven bland sina kläder och red tillsammans med
sin vägvisare från sin trupp, hvilken nu underofficeren skulle
föra i säkerhet.
Efter två timmars ridt kom han till en annan färja, lik-
nande den, på hvilken hans manskap blifvit öfverfördt. Han
lät sig sättas öfver och inom kort kom han öfver till den förut
omtalade färjan, som han äfven begagnade sig af och nu var
han inte så långt från Frankfurt, men hade en mycket farlig
väg att passera.
En där i trakten boende jägare var en af vägvisarens
bästa vänner.
De begåfvo sig dit och hur förvånad blef inte jägaren,
då denne sent om aftonen såg sin gode vän tillsammans med
den svenske ryttmästaren träda in i sin hydda.
- Min Gudl utropade jägaren, hur hafven I kunnat
komma hit! Vi äro öfver allt omringade af fiender!
- Jag vet det, svarade Stål; men till följd af denne
hederlige mans ord, vet jag också, att jag kan förlita mig på
er. - Min vägvisare är väl bevandrad här i trakten, men han
säger, att ni har folk, som bättre än han känner till gen-
vägarna, för att inte säga smygvägarna, här i skogen. Var
god och skaffa mig en beriden man, som fullkomligt hittar
alla genvägar och låt mig få köpa en enkel dräkt af er, så
att jag kan se ut som en köpman. Ni och den man, ni vill
vill gifva mig, skola rikligen bli belönade; jag måste rida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
