- Project Runeberg -  Hjeltekonungen. Historisk roman från 30-åriga kriget /
374

(1906) Author: Wilhelm Granath With: Pelle Hedman - Tema: War
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XXIV. Rekognosceringar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 374 -

- Dig, arma barn, har jag- intet skydd att ge. Men rid,
allt hvad hästen förmår springa, åt det där hållet. Där ligger
Frankfurt. Ingen’skall oroa ett barn att rida sin väg fram.

- Herre! sade pågen. Jag har lofvat tjäna eder; där ni
är, är det äfven eder tjänares skyldighet och glädje att vara.

- En käck pojke! mumlade en gammal ryttare.

- Jag ber dig, rid till Frankfurt, Fridolf!

- Herre! På hvad sätt har jag varit eder misshaglig,
eftersom jag visas från er? svarade pågen frågande.

Då räckte ryttmästaren pågen sin hand och han och den
till page klädda jungfru Frida Meijer växlade en blick, full af
kärlek och trofasthet.

- Följ mig då i Guds namn, trofaste vän! sade rytt-
mästaren,

Det var inte längre tid att tala.

- Framåt! kommenderade ryttmästaren och hans lilla
skara satte sig i rörelse.

Först red man i sakta skridt och slutligen i fullt karrier
mot fiendens täta massor.

Många bönder föllo.

Förskräckelsen blef snart allmän.

Så många, som kunde få tillfälle därtill, flydde, de öfriga
kastade ifrån sig gevären och anhöllo knäfallande om nåd.

Ryttmästaren, som icke ville, att flera af dessa olyckliga
skulle förlora lifvet, beviljade dem pardon, med villkor att
de genast skulle till honom utlämna sin anförare, hvarpå bön-
derna tillförde honom den store byfogden. ’^~Z~^^?T*,

- Har du varit anförare för denna armé? frågade rytt-
mästare Frisk honom.

- Ja! svarade byfogden.

Då gaf ryttmästaren honom en duktig örfil, sägande:

- Lymmel! Då du vill vara general, så måste du också
känna krigsmaner och icke arrestera en trumpetare!

Detta var all den hämnd han utöfvade mot detta folk,
hvarefter han genast återtågade till Frankfurt, där konungen
på det förbindligaste mottog honom.

Efter dessa hjältemodiga handlingar blefvo Helge Ståls

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:20:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjelteko/0374.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free