Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XXVII. Segertåget i Bayern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 403 -
Nu blef det emellertid en oafvislig nödvändighet att åter-
kalla Wallenstein, hertig af Friedland, hvilken inom hären
kort och godt plägade kallas Friedländaren.
Wallenstein sade först nej, då han ombads att återtaga
befälet öfver de kejserliga trupperna.
Efter förnyade underhandlingar och sedan kejsaren i egen-
händig skrifvelse anropat honom om österrikiska husets upp-
rätthållande, åtog sig Friedländaren att uppställa en här.
Redan i mars månad 1632 hade han äfven väpnat och
organiserat en armé om 40,000 man.
Men för att förmå honom att föra denna armé i fält,
fordrades ytterligare underhandlingar och bevekande föreskrifter
från kejsaren.
Wallenstein åtog sig då slutligen befälet på villkor så
öfvermodiga och förödmjukande för kejsaren både som regent
och människa, att den ringaste eftertanke borde sagt Wallen-
stein, att kejsaren skulle göra allt för att befria sig både från
honom och dem, så snart faran vore öfverstånden.
Det var nu sachsarnas tur att marschera undan och de
gjorde det äfven.
Där de icke hunno det före Wallensteins ankomst såsom
i Eger och Elibogen, fingo de aftåga med flygande fanor och
klingande spel.
Den fjärde maj lämnade kurfursten af Sachsen och Arnim
Prag och följande dagen inryckte Wallenstein.
Allt gick som efter aftal liksom vid sachsarnes intåg och
inom kort var hela Böhmen i kejsarens våld.
Konungens af Sverige framgångar i södra Tyskland och Tillys
död slogo dock katolikerna ännu en gång med häpnad och fasa.
Det sköna och rika Augsburg, ryktbart genom protestan-
ternas där en gång afgifna bekännelser, hade hårdt drabbats
af restitutionsediktet.
Konungen ansåg sig af plikt och ära manad att från
Bayerns och katolikernas allt mera kring sig gripande öfver-
välde befria denna stad, som han dessutom behöfde till stödje-
punkt under operationerna i södra Tyskland.
Kort efter öfvergången af Lech infann sig konungen
utanför staden, som af bayrarna genast utrymdes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
