Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XXVIII. Lifpagerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- Men först en bägare fylld. - Se så! - Du får dricka
ur silfverpokalen, som jag anammade i Wiirzburg, själf dricker
jag ur stormhatten.
Sedan han fyllt i vin sjöng han:
Hör du dystra skogen susa
Uti sköna norrskenskvällar,
Högt du är i nord!
Hör du forsens toner brusa
Mellan branta, gråa klippor,
Kraft däri är spord!
Sonen uti höga norden
Danas liksom ärrig klippa,
Kraft i sinnet bor!
Glad för kära fosterjorden
Han sitt ädla hjärtblod gifver
Uti själen stor!
Hell dig, skönsta land på jorden!
Hell er, ädla hjältestammar,
Som ha fostrats där!
Hell dig, höga, gråa norden
Med de bleka norrskensnätter!
Du mitt hemland är!
- Sjungen I visor och dricken vin härinne? ljöd i samma
ögonblick som Carl slutat sjunga en djup basröst och ett väder-
bitet ansikte tittade in genom tältluckan.
- Helge I utropade Carl. Stig in, min bror I Du kommer
just lagom för att tömma en bägare för vårt härliga Värend
och för alla de kära, som vi äga därstädes.
- Tack! Den skålen tömmer jag gärna, liksom jag öfver
hufvud taget aldrig plägar spotta i bägaren, svarade Helge Stål
och steg in i tältet, där han blef räckt ett dryckeskärl af
Fridolf.
- En skål för Värend och våra gamla föräldrar, en skål
äfven för din Elsa i Björnamo, Helge, utropade Carl. - För
fan! Vore hon här, så hade du dig allt en page, du också,
vän Helge! tillade han och satte stormhatten till munnen.
- Det kan du lita på! Det är en tös af samma skrot
och korn som I, jungfru Meijerl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
