Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XXIX. »Farbror invalid»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 478 -
världens bifall och himmelns välsignelse åt den, som till katol-
ska lärans bästa stötte en dolk i den kätterske konungens bröst.
- Så ohyggligt!
- Ja, inte sant!
- Och Ravaillac gjorde det?
- Ja, på detta sätt upplågade i Ravaillacs elaka hjärta
ett outsläckligt hat till Henrik; allenast i dennes blod trodde
han sig kunna släcka sitt raseri. Ända till dess att den rysliga
gerningen blifvit utförd, blef det honom omöjligt att finna ro
eller hvila. I de dystra, nattliga drömmar, genom hvilka hans
vilda inbillningskraft oupphörligen framställde blodsgärningen,
fann svärmaren en högre uppmaning att modigt skrida till dess
verkställande och i sitt tal förrådde han än här och än där de
brottsliga tankar, af hvilka hans svarta själ var uppfylld.
Ravaillacs sinnesstämning förblef ingen hemlighet för Hen-
riks fiender, för sanningens och upplysningens motståndare
eller mörkrets fanatiska dyrkare ibland prästerskapet. De skola,
som det påstås, hafva styrkt denne usling i hans vilda svärmeri
och tillika för honom framställt den otrogne furstens mör-
dande såsom en förtjänstfull gärning, hvarigenom de gjorde
hans antända fantasi ännu mera lågande. Ingenting var nu
mera i stånd att afhålla den ryslige svärmaren från sin blodiga
föresats. Han beredde sig till dess utförande.
Redan hade Ravaillac i Paris, dit han begaf sig, tvenne
gånger förgäfves försökt utlura något passande tillfälle att full-
borda sitt brottsliga förehafvande; men omständigheterna voro
då ej gynnande, hvadan han missnöjd återvände till Angouléme.
Beslutet att utgjuta sin konungs blod förblef likväl oryggligt
hos honom och därför infann han sig åter i hufvudstaden vid
påsktiden iéio.
Konung Henrik ämnade själf begifva sig i fält; under hans
frånvaro skulle hans gemål, Maria af Medici, förvalta regerin-
gen, hvadan konungen den 15 maj samma år lät kröna henne
i Sanct Denys.
Redan flera dagar förut hade en obeskriflig känsla af oro
och ängslan bemäktigat sig konungen. Han sade själf till
prinsen af Condé, att en våldsam död förestod honom. -
Under hans gemåls kröningsfest plågades han af ett dystert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
