520 (Hjeltekonungen. Historisk roman från 30-åriga kriget)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XXIX. »Farbror invalid»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

- 520 -

Ljuf sin glans, som dock den lånt ifrån den gamles varma hjärta,
Hvilket fridfullt städse klappat har i medgång och i smärta.
Nu har gubben slutat kämpa ungdomsårens bardalekar
Och en ädel själs belöning nu han icke njuta tvekar.
Minnen hvila i hans sinne och de skönsta kransar vira
Att med dem den gamle mannens åldersdagar älskligt sira.
Bilder från förgångna tider i hans ädla sinne hägra
Och sig ömt som goda vänner kring den gamle stilla lägra.

När lifpagen sjungit dessa strofer, reste han sig upp och sjöng med höjd röst:

Väl den man, som lugn tillbaka på en gången tid kan blicka!
Frid han äger i sitt hjärta, hvad försynen än må skicka!

Han knäppte några toner på mandolinen, hvarefter allt
blef tyst under ett ögonblick.

Därefter höjde alla sina bägare och ropade:

– Hurra! Skål för »farbror Invalid»!

– Tack, tack, mina vänner! svarade gubben rörd.

– Hur var refrängen? – Refrängen, vänner! ropade Heinrich.

Pagerna och flickorna sjöngo med kraft de sista orden i Fridolfs visa:

»Väl den man, som lugn tillbaka på en gången tid kan blicka!
Frid han äger i sitt hjärta, hvad försynen än må skicka!»

Den gamle reste sig upp, höjde en bägare och sade med af rörelse darrande röst:

– Tack, tack, mina vänner! Gud signe er! – Aldrig har jag kunnat drömma om, fattige man, att den store konung Gustaf Adolfs lifpage en gång skulle sjunga till en skål för mig! – Potsdonnerwettercreutzpappenheim! Veten I, hur jag vill svara på den skålen?

– Nej!

– Jo, så här!

Han strök hatten af hufvudet och höjde pokalen samt ropade med en stämma, som gick till ben och märg:

– Gud bevare Gustaf II Adolf, hjeltekonungen i Sverige, beskyddaren af jordens frihet och himmelns ljus! Hurra! Hurra! Hurra! Hurra!

– Hurra! skrek hela ungdomsskaran, kastande sina hufvud-

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 07:20:48 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/hjelteko/0520.html

		Hjeltekonungen. Historisk roman från 30-åriga kriget / 520 (1906) Author: Wilhelm Granath With: Pelle Hedman - Tema: War Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|