Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XXXI. Svältkriget vid Nürnberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 533 -
tillföljd af deras oupphörliga utrop »Haakka peelle!»= Hugg
på! Och kroaterna kallades allmänt till och med i af konun-
gen utfärdade order »krabater» och fingo aldrig pardon. De,
som tillfångatogos, hängdes i närmaste träd.
De synas också efter detta svältkrig hafva i det närmaste
försvunnit från Tyskland.
Följande anekdot berättas om Torsten Stålhandske och
hans finnar under detta svälttåg:
»En morgon kom den lille men kraftigt byggde Stålhandske
in i det tält, där korpral Antti hade befälet. - Antti var
trumpetare vid finska rytteriet.
- Perkele! utbrast Stålhandske, i det han ruskade den
halfsofvande korpralen. Är du sömnig, Antti?
- Nej, svarade Antti, hvad är det fråga om? - Och
han rusade upp.
- Vi skola försöka kväsa till de »oöfvervinneliga».
Det glänste till i Anttis ögon och det syntes tydligt, att
senorna spändes i hans kropp. Den finska glöden började att
svalla och han utropade, begagnande Stålhandskes egna inled-
ningsord:
- Perkele! Jag tror inte, att någon enda har något emot
att följa med på det äfventyret!
Några minuter därefter klingade den välkända signalen
och innan middagstimmen var slagen, sprängde det finska rytte-
riet fram mot den ströfkår, som från Wallensteins sida var på
rekognoscering inemot det svenska lägret.
Stålhandske red i spetsen för sitt folk.
De sega finska ryttarne tumlade väldeligen om med de
»oöfvervinneliga» och det blef en skärmytsling, som kräfde
hundratals offer.
Finnarne gåfvo sig ej.
Med sina små, uthålliga kampar rände de sina motstån-
dare rakt in på lifvet.
Pistolskott, värjhugg, dödsrosslingar och skrän, se där en
tafla, som rullades upp för de utomståendes blickar.
De »oöfvervinneliga» gjorde allt för att häfda sitt själf-
tagna namn, men de där sega nordboarne voro ändå sydlän-
dingarne öfverlägsna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
