Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XXXI. Svältkriget vid Nürnberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 547 -
, Bakom dem hölls en massa rytteri färdigt att vid lämpligt
tillfälle nedstorma mot svenskarne.
Den skogbevuxna höjden var ganska brant och gjordes
ännu mera otillgänglig genom förhuggningarne.
De kejserligas ställningar skyddades dessutom genom bröst-
värn och djupa grafvar och en mängd grofva kanoner och
handgevär hotade de stormande med död och fördärf.
Den 24 augusti (4 september nya stilen) kommenderade
Gustaf Adolf sin vänstra flygel till storm.
Denna verkställdes i afdelningar om femhundra man muske-
törer och dragoner till fots och modigt ryckte svenskarne
framåt uppför höjden.
Meri nu började från denna en kanonad och gevärseld,
hvilken af samtida beskrifves såsom det fruktansvärdaste i sitt
slag, som någonsin blifvit hördt.
Hela höjden var insvept i ett rökmoln, hvarur det oupp-
hörligt blixtrade eld och dånet rullade ned mot dalen för att
åter genljuda mot höjdernas spetsar.
Svenskarne undanröjde visserligen första förhuggningarna
men vid hvarje afsats mötte nya - och uttröttade och deci-
merade veko de stormande tillbaka.
Öfverallt, där så skedde, sände konungen genast friska
trupper i elden men blott för att se dem i sin tur nödgas vika.
Svenskarne kämpade med ihärdighet och mannamod ifrån
förmiddagen intill solens nedgång; men Alte Veste förblef
lika obestiget på aftonen, som det varit på morgonen.
Det berättas, att hertig Bernhard af Weimar, som hade i
uppdrag att med högra flygeln bevaka, det icke Wallenstein
från någon annan del af sina befästningar nedsände trupper
att angripa de stormande i ryggen, skall på eftermiddagen
hafva upptäckt en höjd, från hvilken Alte Veste kunde be-
skjutas. Han skall hafva besatt denna höjd och sändt bud till
konungen med begäran om artilleri och trupper,
H varför han icke begagnade dem, hvaraf hans flygel var
sammansatt och genast började beskjutningen, förmäles ej.
Vidare berättas, att konungen, i medvetande af att dagen
var för honom förlorad, fruktat, att, om han sände hertigen
infanteri, detta skulle kunnat locka fienden att bryta, ned från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
