Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XXXIII. Konung Gustaf Adolfs sista afsked från drottning Maria Eleonora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kap. XXXIII.
Konung Gustaf Adolfs sista afsked från drottning
Maria Eleonora.
Från Neustadt tågade konungen med hufvudstyrkan af sin
här till Donau för att trygga besittningarna i Bayern, som
hotades af en kejserlig här under Montecuculi.
Gustaf Adolf gick öfver Donau vid Donauwerth, vidare
öfver Lech och återtog Rain, som en i svensk tjänst antagen
tysk general Meitschefall hufvudlöst öfverlämnat åt de
kejserliga, samt ämnade allt efter omständigheterna understödja den
i resning stadda allmogen i öfre Österrike och försöka ett nytt
angrepp mot Ingolstadt.
Det blef dock intet af med någotdera, ty händelserna i
Sachsen manade konungen att skyndsamt infinna sig
därstädes.
Wallenstein hade lugnt afvaktat händelserna, tills han af
konungens marsch trodde sig kunna uppfatta dennes planer.
Då bröt han upp och medan konungen tog vägen mot
söder, ryckte Wallenstein mot norr, intog Forchheim och
Bamberg samt tillkallade Pappenheim från Westphalen för att bringa
hertig, Bernhard af Weimar mellan tvenne eldar.
Detta misslyckades emellertid genom öfverste Taupadels
uthålliga försvar af Koburgs slott.
Wallenstein var ursinnig, hotade att hänga Taupadel, för
att han inte utrymde platsen, sedan bresch blifvit skjuten men
upprepade försök att storma misslyckades och under tiden hann
hertig Bernhard af Weimar rycka fram till Hildburgshausen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
