Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XXXVI. Slaget vid Lützen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kap. XXXVI.
Slaget vid Lützen.
Konungens hastiga ankomst till Thüringen tyckes hafva
öfverrumplat Wallenstein.
Han hade ämnat afskära konungen återtåget mot norden,
men fann sig nu själf instängd i Kur-sachsen.
Pappenheim förenade sig visserligen med honom vid
Altenburg den 29 oktober, men denne, som inte med gladt humör
lämnat Westphalen, ville inte slåss, utan återvände dit.
Han afrådde också i det Wallensteinska krigsrådet på grund
af den långt framskridna årstiden hvarje anfall på konungen i
dennes påbörjade befästningar vid Naumburg.
Däremot yrkade Wallenstein att få aftåga till Neder-sachsen
och West-phalen för att hindra svenskarne att utbreda sig vid
Rehn.
Wallenstein biföll denna begäran och båda lämnade
Weissenfeld den fjärde november på morgonen.
Den förre ryckte mot Liitzen i syfte att locka konungen
från Naumburg och Pappenheim marscherade mot Halle.
Det var, som förut är nämndt, om den senares aftåg, som
den uppsnappade berättade.
När konungen bröt upp från Naumburg, var därför hans
afsikt att gå kurfursten af Sachsen och hertig Georg af
Lüneburg till mötes för att med dem förena sig; men den senare
gick sina egna vägar och syntes lika litet som kurfursten till
i slaget vid Lützen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
