Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XXXVI. Slaget vid Lützen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 626 -
Att återgifva några af de många gissningar, som både
samtiden och eftervärlden framställt med mer eller mindre
utpräglad fordran att vara den rätta, gagnar till intet.
Hypoteserna hafva hufvudsakligen byggts därpå, att han
lät städer och riksständer hylla sig som deras konung; men det
ligger likväl närmast till hands att antaga, det detta var endast
och allenast en försiktighetsåtgärd i afsikt att bereda sig under-
panter för sina uppoffringar och deras framtida uppgörelse.
Förfarandet hade likväl genast blifvit ett nytt vapen mot
honom för dem, som ansågo och vidhöllo, att han utan be-
fogenhet förblandade sig i Tysklands angelägenheter.
Det hade, synnerligast då han tillämpade det äfven i Bayern,
väckt Frankrikes misstro och Richelieu hade låtit Frankrikes
sändebud uttala sitt missnöje däröfver.
Sachsen afvaktade blott konungens nederlag för att biträda
vid hans utdrifvande ur Tyskland.
Kurfursten af Sachsen gjorde icke blott intet för att skydda
sitt land emot Wallensteins infall, utan i stället för att sluta
sig till Gustaf Adolf, då denne kom till Thiiringen, kvarstannade
han med hela sirj här vid Torgau och der stod han äfven
under Lutzens blodiga dag afvaktande resultatet.
Konungen klagade också kort därförinnan, att han må-
hända skulle nödgjas föra krig mot sina bundsförvanter af
anledningar, som stodo i rak strid med hans proklamationer
och som världen hvarken skulle vilja eller kunna förstå.
Grafven omslöt emellertid i förtid hans syften och sträf-
vanden och det är därför orätt att tillskrifva honom blott egen-
nytta och härsklystnad, som somliga gjort.
Han var ett redskap i försynens hand till den protestantiska
trosfrihetens räddning och denna försyn kallade honom hädan,
då han stod på höjden af sitt rykte, då han uträttat så mycket,
att denna trosfrihet icke mera kunde förtrampas. -
Sällan har väl ett dödsfall gjort ett djupare intryck öfver
hela den bildade världen; ty det var ej blott för sitt eget land,
Gustaf Adolf kämpade, det var för närvarande tider och för
kommande.
Katolikerna jublade öfver dödsfallet, men protestanterna
sörjde i honom sin befriare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
