Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
går fram mot träbilden med smygande steg,
samman hukad som ville hon kasta sig över honom.
— Du tog Elias ifrån mig... Var har du
honom nu? Var håller du honom fången i
dödsriket? ... Du svarar ingenting. Och nu är det
sista kvällen. Du har inte hjälpt mig än, och nu
ska du tas ifrån mig... Har jag inte bett dig
kanske, har jag inte plågat dig, har jag inte
smädat dig? ... Men mig bryr du dig inte om...
Du, du din djävul!
Anna står med fingrarna klämda kring
Fattiggubbens hals, när dörren öppnas och modern
skyndar in från storstugan. Hon är resklädd i
kappa och schal, på huvudet har hon en svart
silkesduk. Det är en ännu ståtlig kvinna, men
det rycker av ängslan i hennes annars så värdiga
drag. Varsamt går hon fram till dottern, som
dragit sig tillbaka mot sängen, och stryker med
handen över hennes skuldra.
— Kära, kära, är det onda över dig igen? Det
var ju allting så mycket bättre redan, du höll på
att bli så fridfärdig. Lugna dig, barnet. Allt ska
väl ge med sig, bara vi slipper av med honom där,
fulingen... Är det inte sista kvällen i dag?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
