Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gå i landsflykt för sin son Absalom och de
sammansvuma:
Ack Herre, huru månge
’ äro icke mine fienderi
Men du, Herre, äst skölden för mig,
den mig till äro sätter.
Jag ropar till Herran med min röst,
han svarar mig av sitt helga berg.
Jag fruktar mig intet för mäng hundrade tusen,
som lägra sig mot mig allt omkring.
Statt upp, Herre, hjälp mig, min Gu dt
, Du slår mine fiender på kindbenet
och sönderbryter de ogudaktiges tänder.
Dock hade han även stunder av förnöjsamhet
och ro. I frostiga vinterkvällar, när bytet i
skogen och i lädersäcken vid landsvägen varit
rikligt, steg röken fet som från ett offeraltare
ur hans ensliga skorsten mellan tallarna. Där
nere vid rullstenshärden satt han länge och
rörde om i den glödande askmörjan. Värmen
och mättnaden gladde hans kropp, och han
nynnade för sig själv någon av Psaltarens sköna
tacksägelsesånger. Och låg han om sommaren i
någon solig glänta eller vid en fiskrik sjö, sprungo
orden åter på hans läppar:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
