Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När det stora skedde med Anna, då kände
hon sig uppfylld av en sådan omätlig och ändå
stilla kraft, att hon icke blott trodde att den
måste bära henne själv över alla svårigheter,
men också genomströmma allt som kom i
hennes närhet. Endels misstog hon sig icke. Det
gick som hon förutsagt: Guds källa hittade nog
sina vägar. Den gjorde det blott hastigare och i
många stycken annorlunda än hon väntat. Ty
hon visste icke rätt, vilken otröttlig vägrödjare
och vattenbärare den källan hade ä Ant. Hon
fattade icke, att hans kuvade längtan att äga
en människa hade honom själv ovetande
uppstått i en ny gestalt och eftersträvade nu blott
ett enda: att bana väg för den människans
storhet. Hon märkte bara att allt flera sökte henne,
somliga med undran, andra med misstro. Och
till sin glädje såg hon, att de flesta gingo huipna
bort eller dröjde troget kvar i hennes närhet.
Detta, att se skaran av likasinnade tätna
omkring sig, blev henne ett jublande vittnesbörd
att hennes sändning var ännu större än hon
. själv anat. Det var att som en ensam fågel ha
kommit flygande med fröet till ett underbart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
