Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Och nu sen mor hennes är häktad, nu
jublar ondskan kring hela bygden. Klaff are och
örontasslare löper som råttor från gård till gård,
de gnager sönder vårt goda rykte. Och ändå vet
länsman hur det gick till, men det tiger han
med, den djävuln. Kanske vet prästen det, han
ock. Men vågar han likafullt svärta henne från
predikstolen, då är hans herre satan och inte
Gud.
Han vänder sig med ryggen mot porten och
ser flammande ut över den lilla hopen, som
tyckes ännu mindre och maktlösare i de
huggande vindstötarna och det grå skenet från
ovädersmolnen.
— Jag frågar er nu, har en människa stått
ståndaktägare i sin tro? Har en människa
hårdare hållit fast vid rättfärdigheten? Kvinnan
kom till henne, hon som hade dräpt barnet, och
sporde vad hon skulle göra. Hon ville inte ta
mera skuld på sig med att ange modem, för hon
hade kärlek i sig, den förbryterskan, och hon
anade hur det skulle gå för oss. Hon lät Anna
välja. Och raka vägen vart hon sänd till
länsman. Till vår argaste dödsfiende!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
