- Project Runeberg -  Onni Kokko. Berättelse /
12

(1920) [MARC] Author: Jarl Hemmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

aldrig svarade just någonting. Då i våras hade
han i alla fall sagt så här: — Nu är far din död,
pojke, och nu ska nog jag justsom . .. jag . ..
Den saken hade han stått fast vid sedan dess.
Det enda ledsamma med honom var att han inte
tillräckligt hatade ryssarna. Men han visste
ju inte han, lika litet som mamma ...

Borrarna sjöngo, tågen brusade förbi där nere
i djupet.

Onni Kokkos huvud hade sjunkit alltmera
ned mot marken, nu vilade det sömnigt över den
utsträckta armen. Framför hans näsa stack upp
en grästorva, den såg ut som en tät grön
träddunge utan grenar. Kanske var det så där som
bamburörssnåren i Indiens land sågo ut?

Nu klättrade ett rödprickigt kryp sakta och
varligt uppför ett av stråna, som började
svikta närmare toppen. Det var en ynklig tiger
i det snåret. Onni Kokko gäspade.

Grästorvan framför hans näsa stod alldeles
orörlig i den vindlösa julihettan. Men varje
gång ett tåg dundrade förbi där nere, sköt ett
vinddrag ända hit upp, och stråna lade sig ut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:22:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjonnikokk/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free