- Project Runeberg -  Onni Kokko. Berättelse /
98

(1920) [MARC] Author: Jarl Hemmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Si så där ja, sade han, nog har vi smått
folk förut i elden, men det här är oförsvarligt.
Inte ska här bli något änglamakeri heller. Den
där får nog gå och sköta grytorna.

Sålunda koin det sig, att Onni Kokko dag
ut och dag in fick hålla grytslev och sopkvast i
stället för gevär. Tappert och tåligt, men med
grämelse i hjärtat stod han vid fältköket i skydd
av någon gård eller lada, stod och rörde om i
den puttrande gröten, medan skotten knallade
en kilometer längre bort Titt och ofta frågade
han försiktigt kockarna och de tjänande
kvinnorna, om de inte visste var Löjtnanten höll
till nu för tiden. Men han fick de mest olika
svar. En påstod att han var österut, en annan
västerut, en tredje visste ingenting alls, men en
fet och glad kock svarade:

— Det ska fåglarna veta var den kar’n
håller till. Säkert är bara, att slåss gör han som en
tiger och ger ryssarna på käften. Men inte lär
han vara hitåt hållet, för här kommer vi ju inte
framåt en fot.

Det svaret gjorde honom föga gladare, och
alltmer mognade inom honom ett beslut: han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:01:25 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hjonnikokk/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free