- Project Runeberg -  Onni Kokko. Berättelse /
154

(1920) [MARC] Author: Jarl Hemmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en sådan som man sover blott då ailt är
likgiltigt, utom det att icke behöva se, icke höra,
icke känna och veta någonting -— utan bara
slänga sig omkull var som helst och bli borta.
Hela rummet stod fullt av tunga andedrag.
Också några lindrigt sårade hade lagt sig på
golvet bland de andra och sovo; ibland vände de
på sig och stönade som i feber och tummade på
sina smutsiga förbandstrasor, så sovo de
igen.

Ute kring det gamla rucklet var det alldeles
stilla. Bara kölden marscherade fram och fällde
ett skott i knutarna då och då. Och några stora
stjärnor sågo svaga och sönderbrutna in genom
de två låga rutorna, vilkas glas stod blågrönt
mot natten där ute.

En enda av fångarna sov icke. Han satt
upprätt på golvet längst inne i den ena vrån, med
ryggen stödd mot väggen. Om ena armen hade
han en bindel som var starkt genomblodad; allt
kött i hans tärda ansikte hade sjunkit in i
fårorna, och hans ögon sågo feberstora ut ur
förödelsen. Han höll dem stelt och oavvänt
riktade mot dörren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:01:25 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hjonnikokk/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free