- Project Runeberg -  Onni Kokko. Berättelse /
167

(1920) [MARC] Author: Jarl Hemmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en spanarfärd. Han visste vad det betydde: i
varje fall döden, kanske kroppsliga marter
därtill. Och detta olycksbudskap kom att
tämligen fullständigt sammanfalla med
medvetandet om en annan personlig motgång, som ingen
kände här uppe vid fronten och kaptenen aldrig
yppade, ehuru den hade sin goda andel i den
bitterhet som vilade över hans väsen. Nu slog
också denna förtegna misär ut i hela sin
hopplöshet. Den ena olyckan grävde upp den andra,
och båda belyste varandra med ett ljus av iskall
tomhet.

Det finnes till synes ömtåliga naturer, vilka
ändå kunna bära mycket. De svikta
visserligen hastigt då olyckan kommer, men deras inre
är så mjukt, det ger efter i all oändlighet, tills
den barmhärtiga tiden hinner komma till hjälp.
Lika visst finnes det hårda naturer, som oböjda
kunna bära stora prövningar — till en viss
gräns. Men växer olyckan ut över denna gräns,
då går det dem som stålet vilket härdats for
mycket.

Kapten Karr hörde till det senare slaget, och
det blev uppenbart att han brast samman. Då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:01:25 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hjonnikokk/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free