- Project Runeberg -  Onni Kokko. Berättelse /
169

(1920) [MARC] Author: Jarl Hemmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

aktligen utmönstrade han alla andra varor
bland det batteri av flaskor som stod uppradat
på bordet och i stugvrån, och skred till
manövern med några vackra ord om att man under
krigets nyckfulla skiften framför allt måste se
upp att man hann dricka det bästa. Kaptenen
muttrade något emot, men fogade sig, och
experimentet med hans jättelika kropp lyckades till
fullo. Han drack och drack, men vännen och
småningom också han själv märkte med
förvåning, hur han timme efter timme blev allt nyktrare.

Också Onni Kokko hade ej kunnat undgå
att märka detta trolleri, där han låg på ett fång
halm i den mörka lilla sidokammaren, med
dörren tiil stugan öppen. Han begrep blott
ingenting om dess orsak. För ett par timmar sedan
hade han kommit till torpet för att se efter om
hans herre behövde hans tjänster till natten.
Då hade kaptenen storgråtande och oppsvälld i
ansiktet kommit vacklande ut i farstun, slagit
armarna om halsen på honom och kysst
honom med en mun, som stank som han pustat eld
över en. — Min enda vän! skrek han, — min
enda vän, varför hatar du mig? — jag har nog

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:22:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjonnikokk/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free