Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nom?, .. Han sträckte nacken bakåt i halmen
och slöt ögonen. Det var som han gungades
omkring i ett stort svart intet, där det i mitten
fanns ett litet värkande huvud.
Han satte sig upp. En tröst fanns det ändå.
Löjtnanten hade kommit tillbaka och var där.
Onni hade i dag på avstånd sett honom, fast
han ej vågat sig fram till honom. Allt var ju
nu så annorlunda. Men Löjtnanten fanns där
ute i mörkret någonstädes, det visste han,
och det var som hans närhet sände ut en svag
värme, som kändes ända hit. Löjtnanten, som
han nästan hade glömt under den sista
förfärliga veckan, han var väl den enda goda mänska
som fanns kvar på jorden! Kanske kunde han
hjälpa? Han kunde ju allt, Löjtnanten.
Ute i stugan bröt det löst ett allt värre
oväsen. Det var kaptenens vän som i sin tur
blivit oregerlig. Han reste sig upp och fäktade med
sina knutna nävar Över bordet, så ljuslågan
skrämd kastade sig av och an i buteljhalsen och
alla föremål i rummet tycktes vackla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
