- Project Runeberg -  Onni Kokko. Berättelse /
200

(1920) [MARC] Author: Jarl Hemmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att det i alla fall kan bli mitt. jag kommer ihåg
en gång när jag var Lite med yxa och knackade
ner en björk. Då kom en fet herre och skrek att
träna var hans och bussade hunden på mig.
Det är justsom jag inte kan tro att det ska bli
annorlunda sen. Säg, Löjtnanten?

— Det där vet jäg inte så noga. Det vet jag
bara, att när Finland är fritt så kan här bo
lyckliga mänskor igen, och lyckliga mänskor är
goda. De behöver inte pina varandra som vi
gör. Vem som då äger det ena eller det andra,
det betyder så lite, för själva fosterlandet äger
de alla gemensamt. Det vet jag bara, att när
det här är över, så var du än färdas i landet och
ser något vackert och gott, kan du peka på det
och vara glad och säga: det där har jag hjälpt
fram, jag med. Och om du inte finns till då
längre, så ska du inte bli glömd. Då människorna
minnas oss ska de säga: Finland hade söner, och
en av dem var Onni Kokko. Ännu efter hundra
år någon morgon ska en bonde gå ut på sin
trappa, och då han ser bort i solskenet över sina
åkrar så kommer han i håg vad man har sagt
honom, att de åkrarna växte inte lika glatt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:01:25 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hjonnikokk/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free