- Project Runeberg -  Onni Kokko. Berättelse /
206

(1920) [MARC] Author: Jarl Hemmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den minsta vänlighet, varje gott ord man i
hastigheten slängde åt det hållet — allt togs där
till vara och förvandlades till hörnstenar i den
nya grunden. Detta var gott att ha för ögonen,
det befäste tron på framtiden i långt större
måtto än han själv märkte. Ty då Löjtnanten
såg på Onni tänkte han: allt förstört kan botas
här i världen, bara det finns någon som älskar
det förstörda. Den tanken marscherade med
honom på de blodiga vägarna söderut, tumlade
om i vårluften och växte ut över sina
ursprungliga mått. Sålunda kom det sig, att det ytterst
var Onni Kokko som fyllde honom med en glad
förtröstan: lika skall det gå med landet, bara
det värsta är över.

Onni å sin sida tänkte också på fosterlandet,
där han genom de blöta marsdagarna traskade
fram i sina stora pjäxstövlar, som nu voro mera
bruna än gula. Icke så att han med ens hade
blivit trollad om till en medveten patriot, det
gick över hans förmåga. Den allmänna
hänförelsen ryckte honom visserligen med i någon mån
och ökade tempot på hans steg. Men han hade
varit med om alltför mycket för att längre be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:22:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjonnikokk/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free