- Project Runeberg -  Hjortdödaren /
3

(1912) [MARC] Author: James Fenimore Cooper
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

FÖRSTA KAPITLET.



En het dag med starkt solsken i juli månad år 1740,
hördes från den oändliga skogen, som utbreder sig öster
om Mississippi-floden, högljudda rop. Dessa rop
härrörde från två män, som kommit vilse och nu i alla
möjliga riktningar sökte återfinna den rätta vägen. Ett högt
jubelskri tycktes dock snart tillkännagifva, att de vilsegångna
lyckats i sina bemödanden, ty få sekunder därefter framkom en
man ur den, som det tycktes ogenomträngliga labyrint af buskar
och träd, hvarmed en mosse var öfvervuxen. Det var en öppen
plats i skogen, som orsakats af såväl vindens raseri som eldens
förtärande kraft. Den var belägen vid sidan af en backe — af
hvilka det för öfrigt fanns en mängd i trakten — och fastän det
icke saknades träd rundt omkring, hade man dock därifrån en
fri utsikt, åtminstone till det blå himlahvalfvet.

— Nu kan man åter draga andan, ropade skogsmannen, i
det han skakade sin väldiga kropp, lik en stöfvare som nyss
lyckligt undkommit en svår snöstorm.

— Hjortdödare! Hurra! Nu äro vi återigen i
dagsljuset — och där ligger sjön!

Han hade knappast uttalat dessa ord, förrän det åter
prasslade i buskarna och ännu en man framträdde ur urskogen.
Han dammade i hast af sina kläder, såg till att dräkten satt
riktigt på kroppen och gick därefter bort till kamraten, som
redan tycktes vara beredd att fortsätta sin marsch.

— Känner du denna trakt, Hurry? frågade han, eller har
du endast jublat, därför att du ännu en gång blifvit i tillfälle
att se himlen och solen?

— Båda delarna, min gosse; jag gläder mig öfver att ha
fått återse både den blå himlen och den varma, lifgifvande solen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:23:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjortdodar/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free