Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kan en indian sällan motstå. Orm, jag skulle ha lust att se hur
den rocken tar sig ut på dig.
Chingachgook lät icke säga sig detta två gånger utan
afkastade genast sin grofva jacka och iklädde sig med välbehag
den dyrbara rocken. Förändringen var af ganska komisk art,
men delawaren betraktade sig likväl i spegeln med en så
oförställbar glädje, att man nästan tyckte sig i hans ansikte kunna
läsa en önskan att hans trolofvade måtte ha varit satt i tillfälle
att se honom i hans nuvarande prakt. Hjortdödaren roade
sig en stund med att betrakta Chingachgook, men till slut bad
han honom åter aftaga rocken, så att de kunde fortsätta den
afbrutna undersökningen af kistans innehåll. Efter manliga
dräkter följde kvinnliga, äfven de synnerligt praktfulla. En
guldstickad kjortel var så lysande, att Judith icke kunde motstå
frestelsen att pryda sig med densamma och begaf sig för den
skull in i det andra rummet för att ikläda sig den.
Då hon åter utträdde därifrån, reste både Hjortdödaren
och Chingachgook sig förvånade upp, och den beundran de
tydligt lade i dagen, gjorde att Judith kände sig icke så litet
smickrad.
— Den kjolen måste vi bjuda irokeserna, sade Hjortdödaren,
och jag vill bli hängd, om de icke gifva oss fångarna
tillbaka för den. Den är dock onekligen allt för dyrbar för ett
sådant pack, och det är måhända möjligt, att vi finna något
annat som lika väl kan föra oss till målet. Tag därför af dig
kjolen igen, Judith!
Detta skedde, och ett par mycket vackra pistoler med
silfverbeslag voro de nästa föremål som upphämtades ur kistan.
De skulle i en stad ha varit af ett stort värde, men här ute i
skogarna voro de nästan obrukbara. Hjortdödaren räckte dem
till Chingachgook med begäran, att denne skulle yttra sin
mening om dem.
— Leksaker för barn, sade Chingachgook kort och med ett
hånleende.
— Nej, nej, Orm, de där småsakerna äro tillverkade för
en man och skulle, om de brukades rätt, kunna vara goda nog
för en verklig kämpe. Låt mig dock se, om de blifvit väl
vårdade!
Hjortdödaren tog vapnen från sin vän och öppnade
fängpannan på den ena af dem. Den var försedd med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
