- Project Runeberg -  Hjortdödaren /
90

(1912) [MARC] Author: James Fenimore Cooper
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Hetty återupprepade sina ord och tillade ännu en del, som
kunde vara af vikt för Chingachgook att veta, hvarjämte hon
gaf honom en noggrann beskrifning öfver fiendens uppehållsplats
och hvad Wah-ta-Wah själf förklarat sig sinnad att göra för sin
befrielse. Den unga indianflickan hade nämligen följt Hetty
och icke lämnat henne förrän timmerflotten stötte från land.
Nu befann hon sig utan tvifvel i skogen icke synnerligt långt
från kastellet. Där ämnade hon uppehålla sig till nattens
inbrott, då hon hoppades kunna, osedd af irokesernas kvinnor,
smyga bort till udden för att där möta Chingachgook. Allt detta
hade Wah hviskande delgifvit Hetty, hvars minne af alla detaljerna
var tillräckligt stort för att behålla det budskap, hon hade
att framföra.

Chingachgook satt en stund försjunken i djupa tankar
och reste sig först, när han hörde Hjortdödaren kalla på sig från
det andra rummet. Han skyndade genast att hörsamma
kallelsen, medan Hetty återvände till sin syster.

Det första delawaren gjorde, då han inkom till sin vän, var
att taga Hutters kläder af sig och åter förvandla sig till indiansk
krigare. På Hjortdödarens invändningar häremot svarade han,
att hans trolofvade befann sig i skogen, och han ville icke visa
sig för henne i annan skepnad än den, hvari hon var van att se
honom. Hans handlingar voro präglade af en sådan bestämdhet,
att Hjortdödaren utan invändningar nödgades foga sig efter
hans vilja. Emellertid började de under tiden öfverlägga om
huru de skulle handla för den närmaste framtiden. Båda
meddelade hvarandra de underrättelser, de erhållit, och Hjortdödaren
hörde med deltagande på sin väns förhoppningar, i det han
lofvade honom att efter bästa förmåga stå honom bi.

— Sätt dig nu här hos mig, Chingachgook, sade han och låt
oss förståndigt öfverväga saken! Du ser, att de uslingarna
förstå att begagna timmerflottar och det är således en bagatellsak
för dem att angripa oss. Jag undrar, om det icke vore klokast
att föra gamle Toms alla egodelar ned i fartyget, omsorgsfullt
stänga kastellet, och allesamman sedan gå öfver på »Arken».
Den är åtminstone flyttbar, och om vi sätta till segel och ständigt
flytta oss hit och dit på sjön, kunna vi hålla oss säkra flera
nätter, utan att Kanadas vargar finna väg till vår djurfälla.

Chingachgook lämnade sitt bifall till denna plan. Då man
nu kände irokesernas stora antal, vågade man ej hoppas att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:23:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjortdodar/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free