Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han tog noga sikte, under det fågeln flög allt högre och
högre. Så aflossade han skottet, och ögonblicket därpå vände
fågeln sig på sidan och föll hastigt ned mot sjön. Han flaxade
under fallet förtvifladt med vingarna och störtade slutligen,
sedan han dock först sökt höja sig, ned i sjön alldeles invid
»Arken». Vid den undersökning som sedan verkställdes,
visade det sig, att kulan gått in mellan den ena vingen och
bröstbenet.
— Vi ha gjordt oss skyldiga till en lättsinnig handling.
Orm, då vi nu begått ett mord utan annan afsikt än att kittla
vår fåfänga, utbrast Hjortdödaren allvarligt, då Chingachgook
lyfte upp den döende fågeln och höll honom i vingarna, medan
denne, liksom anklagande dem, såg med sina halft brustna ögon
på fienderna. Ja, det är lättsinnigt handladt af oss och vårt
handlingssätt liknar mera två dåraktiga pojkars, hvilka gifva
vika för sin lust till skälmstycken, än för två män, som befinna
sig på krigsstråt. Till mitt eget straff vill jag nu genast lämna er
och när jag befinner mig ensam hos de blodtörstiga mingoerna,
skall jag nog veta minnas, att lifvet är ljuft och härligt äfven för
djuren i skogen och fåglarna i luften. Här, Judith, tag tillbaka
»Killdeer» och förvara den för att sedan skänka den till
någon, som är värdigare att äga vapnet än jag!
— Ingen är så värdig att äga det som du, och ingen annan
skall heller bli ägare af det, utbrast Judith.
— Ja, hvad skicklighet beträffar, så har du rätt. Men
man bör också veta när man skall använda ett skjutvapen och
icke endast hur man skall begagna det. Åsynen af denna
fågel väcker hos mig en känsla af bitter ånger, och jag skulle
gärna afstå från alla mina fåfängliga känslor och all min stolthet
öfver min säkra hand och mitt skarpa öga, om jag blott kunde
göra så, att denna stackars mås åter befann sig i sitt bo och hos
sina ungar.
Alla de närvarande kände sig träffade af detta plötsliga
utbrott af ånger öfver en tämligen allmän, äfven om icke så
synnerligen väl öfvertänkt handling. Emellertid yttrade icke någon
af dem ett ord, men Chingachgook kände djupt hvad Hjortdödaren
själf erfor och med en skarp knif skar han halsen af fågeln
för att denne, ifall något lif fanns kvar i den, skulle slippa att
plågas.
— Hvad styrkan dock är eländig, när man förgäter på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
