Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dansade rundt i kretsen, liksom en hund eller en lekande
getabock. Trots sitt löjliga uppträdande var han dock en tapper
och ansedd krigare, hvilken vunnit sin stams förtroende och
aktning för manliga bedrifter i kriget och på jakten. Han
dansade rundt omkring framför fången och skämtade med honom,
allt under det han svängde sin tomahawk för att hos honom söka
framkalla ett tecken till fruktan. Denna komedi varade så
länge, att Hjortdödarens tålamod slutligen blef uttömdt.
— Kasta nu, huron! sade han, eller glömmer din tomahawk
hvad den skall göra? Hvarför dansar du som ett kid omkring
mig, då du ju ändå är en fullvuxen krigare? Kasta, säger jag,
annars komma huronflickorna att skratta dig midt i ansiktet!
Hjortdödarens ord gjorde den dansande krigaren vild af
raseri, och knappt hade denne uttalat dem, förrän huronens
tomahawk slungades med afsikt att i ett enda kast släcka fångens
lif. Hade han haft en mindre mordisk afsikt, skulle faran
måhända ha varit större, men nu flög vapnet tätt förbi den bundne
fångens kind, sårade hans skuldror litet och borrade sig därpå
in i trädstammen. Den hoppande gossens otyglade häftighet
tadlades dock icke allt för mycket, ty han hade ju så när varit
orsak att tillintetgöra de församlades hopp om ytterligare nöje.
De äldre höfdingarne höllo en allvarlig straffpredikan för honom,
och därpå blef han, trots sitt motstånd, bortförd från
skådeplatsen.
Därefter följde några andra unga krigare, som med hänsynslös
likgiltighet kastade sina tomahawker och knifvar — ett långt
farligare vapen — på Hjortdödaren, dock utan att såra honom
allvarligt. Några gånger fick han väl en liten rispa, men aldrig
något egentligt sår.
Hans oböjliga och orubbliga fasthet väckte emellertid
åskådarnas djupa aktning, och då ändtligen höfdingarne förklarat,
att fången med heder bestått knif- och tomahawkprofvet, fanns
det ingen inom stammen, som närde några fientliga känslor
gentemot Hjortdödaren, med undantag af Sumach och Den hoppande
gossen.
Rivenoak förklarade, att blekansiktet hade betett sig som
en man och änskönt han hade lefvat bland delawarerna, hade
han dock ej blifvit en kvinna, som de andre af stammen. Han
önskade få veta huronernas mening, om tortyren skulle
fortsättas eller ej.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
