Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5. Från början af 1530-talet träder Olaus Petri’
reformatoriska verksamhet mera tillbaka. Det är den yngre
brodern, ärkebiskop Lars, som nu träder fram i förgrunden
såsom talman för de evangeliska idéerna. Olaus var dock
icke overksam. Från sin kanslärsbefattning fick han snart
af-sked. Men han fortsatte sin predikoverksamhet i Stockholm.
Troligt är också, att han haft sin hand med i
öfversätt-ningen af gamla testamentet, ett arbete, som bedrefs under
slutet af 1530-talet, så att hela bibeln utkom 1541.
Samtidigt lära vi känna honom från en annan sida. Hans
verksamma ande visar sig hafva funnit ett nytt arbetsfält, den
historiska forskningens; men äfven där uppträder Olaus
reformerande. Hans “Svenska krönika“ är ett verk, som
hedrar sin mästare. Olaus Petri’ sätt att skrifva historia
är icke det förut vanliga, att utan kritik upprada en mängd
fakta utan uppvisande af händelsernas sammanhang.
Sagoberättelser hade han intet förtroende för: han fann dem
vara så blommerade med fabler och förtäckta ord, att man
icke kan veta, hvad som . rätta historien är. Han håller
sig sålunda strängt till sanningen. Men han beskrifver icke
blott historien och ärendet, sådant det skedt är, utan han
sätter ock där bredvid någon besynnerlig (särskild) lärdomy
däraf någon rättelse kan tagas. Ty meningen med historien är
icke att tjäna till lust och tidsfördrif, utan man skall däraf
skåda världens lopp, fåfånglighet och ostadighet, lära sig
se, hvilka anslag lycksamligen tillgå pläga och hvad som
plägar illa bekomma och lykta med en ond utgång, så att
efterkommandena må lära af deras förfaders välfärd eller
fördärf, huru de sig i alla stycken skicka skola och hvad
nyttigt pller skadligt vara plägar. Detta har sin fördel
med sig, då det onekligen är bättre att blifva vis af en
annans ofärd än af sin egen.
De “besynnerliga“ lärdomar, som här och där i
berättelsen inflätas, äro särdeles beaktansvärda och vittna om
författarens stora sanningskärlek och opartiskhet. Men ofta
äro de nedskrifna under intryck af samtida förhållanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
