- Project Runeberg -  Under sönderskjutna fanor. Romantiserade skildringar från Finlands sista strid /
17

(1908) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Han är det också. En riktig landtpatron, som jag
nyss sa, gästfri och glad som få. Där hemma på hans gård
Kiala i närheten af Borgå går det muntert till, må du
tro. Ofta vet han icke hur många gäster som finns i
huset. Han har där i ena flygeln af sin landtgård en
stor sal, där alltid åtta sängar stå uppbäddade för folk
som nattetid komma till gården. Och på morgonen
stiger öfversten eller patron in och vittjar ryssjan. Och
då kan där ofta ligga en lång officer eller landtjunkare
i hvarje säng. Och sen blir det en dundrande frukost
och så jagar man till skymningen. Det finns intet hem
i hela Finland, så älskadt och gästfritt som det
Adler-creutzska på Kiala, har jag hört min farbror säga.

— Präktig karl! Präktig karl! Han skulle vara
öfverbefälhafvare, sade Heikki.

— För visso skulle han det. Då blefve det en annan
dans, om han hade makten i stället för det feta
matvraket till excellens, mumlade Andreas.

Den lille svartmuskige Heikki gjorde en lustig grimas,
blåste upp sina magra kinder och knep ihop ena ögat
liksom om han velat åskådliggöra en bild af hans
excellens.

— Ja, Adlercreutz skulle vara chef och ha Sandels
och Döbeln vid sin sida, återtog Heikki. Tre sådana
karlar, du, som finge gå framåt som dem lysste ... då
skulle allt ryssen vända rumpan till och ge sig hem
igen.

Andreas nickade.

— Men, hör du . . . hvarför har Döbeln det där
svarta bandet kring pannan? Ar det utaf järn eller
läder, jag såg icke så noga? Har han spräckt pannan
någon gång och måste nu hålla ihop skallen, så den
inte ramlar itu.

— Visst inte. Tror du en människa kan lefva med
en spräckt skalle, som hålles tillsammans af ett
järnband. Nu är du dum, Heikki-pojk.

— Må vara! Men hvarför bär han bandet då?

Under sönderskjutna fanor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:26:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hlfanor/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free