Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och den tanken satte feber i hans blod och kom
honom att ila fram på skidorna som aldrig förr.
Åter sänkte sig marken och det bar utör.
— Några ögonblick till och jag har honom inom
skotthåll!
Nu gällde det.
Och efter en våldsam slutspurt ställde han sig
kapprak på skidorna i full fart och höjde geväret.
I detsamma rusade fem skuggor upp ur snåren pa
ömse sidor om stigen. Och innan Heikki hann skjuta
eller kasta sig åt sidan, var sammanstötningen skedd.
Han tumlade omkull i drifvorna, geväret flög ur
hans hand, och innan han fått snön ur ögonen, hade
han fem skäggiga ryssar öfver sig.
Knifven!
Heikki kämpade och vred sig för att komma åt
slidknifven i bältet, men en af karlarne höll fast hans
arm, medan en annan letade rätt på vapnet.
Han såg upp.
Emot honom kom Iwan ridande med munnen bred
af skratt.
Denne hade alltså i förbifarten hunnit varsko
kamraterna och sedan fortsatt — som lockbete. Och nu
låg Heikki där, sprattlande i snön, fångad.
Han restes på fötter. En af ryssarne tog hans
gevär, en annan skidorna och stafven. Och väl bevakad
fördes han inåt skogen, där en rysk förpost slagit läger.
— Den här torde ha åtskilligt att berätta för
kaptenen i morgon, yttrade en af karlarne.
Heikki förstod icke deras språk; men så mycket
bättre begrep han Iwans flinande anlete och hånfulla
ögon.
:i: *
Inne i skogen, strax vid sidan af den upptrampade
stigen, hade soldaterna byggt sig två snöhyddor. Snön
var undanskottad ända ned till marken, fyra vallar upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
