Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
honom ännu mera, så Heikki kände hans lökluktande
andedräkt flåsa sig i ansiktet, och såg honom rakt i
ögonen.
. . . Eller är du kanske icke riktigt lugn ännu? Det
blir du nog, lilla fenni. Du blir nog spak, hvad det
lider, skrattade han på sin brutna finska och svängde
med handen, liksom om han klatschat med en piska.
Utan ett ord vände sig Heikki från honom.
Soldaterna hade friskat upp glöden, som kolade i
kokgropen, och satt på en gryta snö. De ville först ha en
bägare te att värma sig med och sedan sofva, liggande
tätt intill hvarandra i snöhyddan, medan några af
kamraterna stodo på post och vaktade fången.
Då de druckit téet, hvaraf den godmodige korpralen
räckte Heikki en half bägare, ångande varm, gingo de in
i hyddorna och togo fången med sig.
Korpralen gjorde tecken åt honom att lägga sig
längst in vid väggen. Där var kallaste platsen och
dessutom den säkraste. För att komma ut måste fången
klifva öfver de andras kroppar.
Alla hade lagt sig, svepta i sina pälsar och kappor.
De pustade och suckade, andades tungt och djupt,
innan sömnen kom.
Heikki låg och stirrade ut i öppningen, genom
hvilken månsknet lyste in. Han undrade, hvad som blifvit
af Meri där borta i stugan i skogen. Hade hon vaknat
till sans? Hvad hade egentligen händt? . . . Gubben
var dödad . . . af ett sabelhugg i hufvudet. Men flickorna.
Hvad hade skett med dem? Kanske Meri kämpat med
Iwan och af skrämsel förlorat medvetandet och fallit
omkull på golfvet. Hur länge hade ryssarne varit där,
innan finnarne kommo?
Han ångrade nu, att han så blindt rusat åstad,
drif-ven af sitt bat och sitt hämndbegär. Han ville gärna
ha sett Meri vakna. Han ville iakttagit hennes ögon.
Kanske kunde han däri läsa . . .
Och nu var han fången. Kanske han aldrig mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
