- Project Runeberg -  Under sönderskjutna fanor. Romantiserade skildringar från Finlands sista strid /
53

(1908) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nu kände sig Matts som en hel soldat.

Skrifvaren Palmqvist gjorde mekaniskt som den
andre. Men i hastigheten fick han i stället för en finsk
hatt tag i en rund hvitkullig rysk officersmössa med
rödt band och läderskärm. Den satte han i distraktion
på sina långa, lingula lockar.

Hvarken Matts kusk eller Palmqvist märkte
misstaget, upptagna som de voro med att speja efter de
bortilande soldaterna och genast fortsätta springandet.

Kompaniet hade nu nått strandkanten nedanför
Py-häjoki kyrka och kommit ut på isen. Ett stycke
framför det syntes spridda ilockar af flyende ryssar.

Dessa tycktes söka sig mot två granklädda holmar,
som stucko mörka upp midt i den breda, hvita
hafs-viken. Kanske ämnade ryssarne samla sig bakom dessa
och hålla stånd.

Men innan de hunnit dit, bröt plötsligt en lång rysk
jägarkedja fram bakom holmarne.

Den tätnade. Och Matts kiisk, som hade ögonen med
sig, kunde se, hur soldaterna ställde upp sig på två led
och lade an mot de anstormande fmnarne. En rad af
blixtar lyste från gevären, hvita moln hvälfde fram och
vinden förde smattret till de springandes öron.

— Nu är det slut med finnarne, flämtade Matts.

Skrifvaren svarade ej. Kanske hörde han icke;
kanske iddes han ej. Hvar han hade sina tankar, sina
ögon och öron visste kanske Gud Fader i himmelen,
men icke Matts kusk. Krokig och kutande sin gängliga
kropp, vänstra handen krampaktigt gripande om
geväret, med patronväskan dinglande i axelremmen, och den
vackra, hvitkulliga ryska officersmössan snedvriden på
hufvudet, så att skärmen pekade betydligt åt höger,
rusade skrifvaren Palmqvist med långa skutt nedför
strandsluttningen rakt efter det åbolänska kompaniet.

Det var tydligt, att anblicken af den långa, ryska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:26:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hlfanor/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free