- Project Runeberg -  Under sönderskjutna fanor. Romantiserade skildringar från Finlands sista strid /
59

(1908) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

han ännu hörde dem knalla längre in i skogen. Äfven
ville han veta, hvad det var för officerare, som stodo
bakom soldaterna.

Men innan han, blyg som han var, tick mod att
tilltala kamraten, vände sig denne mot honom:

— Hvar har du fått den där mössan, det är ju en
rysk officersmössa?

— Hittade den bland de stupade. Och sedan sprang
jag hit tillsammans med Matts kusk där, svarade
Palm-qvist något osammanhängande.

— Jaså.

Andreas — soldaten var långe studenten från Abo
— trodde, att det var några flyktingar, som slutit sig tili
truppen, något icke ovanligt.

Han brydde sig icke om att fråga vidare. Hans
uppmärksamhet fästes vid kaptenen, som gått fram för
att tala med major Fihlén, hvilken satt på en stubbe
ett stycke bortom jägarkedjan och rökte.

Majoren hade lagt af sin korta fårskinnspäls.
Temperaturen var ett par grader blidt, så pälsen var onödig.
Dessutom var den för tung att röra sig med i terrängen.

Han satt där klädd i den grå uniformssyrtuten med
den dubbelvikta s. k. svenska kragen, som var alldeles
för hög för majorens korta hals och räckte honom ända
upp till örsnibbarne.

Hatten med den yfviga gula ståndaren hade han
ställt bredvid sig i snön. En krans af järngrått hår,
som icke fullt skylde en börjande måne, täckte hans
hufvud.

Major Fihlén var ännu skäggigare än för några
dagar sedan. Den korta klumpnäsan lyste icke fullt så
röd, som då han trafvade bredvid sin bataljon i tjugu
graders köld. Men pipan hängde alltjämt i mungipan,
och röken steg ur munnen på honom tät och hvit
»som ur skorstenen på en bagarstuga».

Ett stycke från honom stod en liten, mager trum-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:26:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hlfanor/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free