- Project Runeberg -  Under sönderskjutna fanor. Romantiserade skildringar från Finlands sista strid /
68

(1908) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

former som nylänningarne: grå rockar och byxor,
mörkblå kragar och bröstuppslag.

Tre bataljoner marscherade förbi. Så följde tre
skvadroner hvar och en på trettio ryttare af Nylands
dragonregemente, hvaraf några skvadroner voro
tilldelade hvarje brigad, samt sist artilleriet med tio pjäser.

— Hvad var detta för soldater, morfar? frågade
Johan.

— Tredje brigaden, min gosse ... Se där! . . . Nu
kommer ännu en. Det lär vara andra brigaden, öfverste
Adlercreutz’. Den första under öfverste Palmfelt bildar
eftertruppen, sade officerarne.

Samma skådespel. Borta i skogsbrynet vid
vägkröken en högre officer till häst med vajande plym på
sin tvärsatta napoleonshatt, tre trumslagarepojkar, en
marscherande kapten och så de långa, gråa leden af
soldater med officerarne bredvid.

Sergeanten kände mycket väl igen öfverste
Adlercreutz. Han visste, att denne i 89 års krig varit major.
Men som han icke haft någon närmare beröring med
majoren, nöjde han sig med att göra stram honnör.
Adlercreutz nickade lika hjärtligt och godmodigt åt den
gamle som om denne varit hans rättare på Kiala gård.

Men då sergeanten fick se sitt gamla björneborgska
regemente, kunde han icke hålla sig.

— Hurrah!. . . Hurrah! skrek han och viftade med
hatten.

Och lill-Greta, som märkte att morfar var glad,
pep också: ’

— Hujjah! Hujjah!

Johan teg. Det var så många nya känslor och
tankar, som stormade genom hans pojkhjärta. Han kände,
att det brann en låga där inne, en långa, som han icke
förut märkt, och han tyckte att branden hotade kväfva
honom.

Tyst och stilla men med lysande ögon och blod-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:26:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hlfanor/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free