Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den vägen än det öfverstlöjtnanten skref åt Flygarn.
Jag hade själf icke kunnat utreda saken bättre.»
— Jaså, han är så skicklig och säker äfven i det
fallet, sade major Fihlén och såg bakåt efter den lille
mannen på den bruna hästen, som alltjämt höll sig i
kolonnens kö och med kikaren för ögat följde
kosack-flockarnes rörelser.
Dessa hade nu vuxit betydligt i antal och närmat
sig på en fjärdingsvägs afstånd.
— Få se om det inte smäller, innan vi hinna fram
till Siikajoki? mumlade majoren.
Han erinrade sig Adlercreutz’ skrifvelse till Döbeln
i Brahestad, och hvars ordalydelse han hört
brigadadjutanten löjtnant Bamsay omtala: »Som hans
excellens vill undvika affär, efter brigaderna i alla fall böra
marschera i morgon, således äger brigadchefen sist
uppbryta klockan 5»...
»Undvika affär!» morrade major Fihlén. När hade
hans excellens någon annan åstundan än »undvika
affär?» Men om jag ser rätt, så torde snart »affär»
knappast kunna undvikas.
— Hur var det med drängen? vände han sig
plötsligt till kapten Dunder, som äfvenledes iakttagit Döbeln
och de efterföljande kosackhoparne.
— Jo drängen, som tack vare Döbeln vunnit mycket
mera än han tänkt sig, ville på något sätt visa sin
erkänsla. Men att komma stickande med några kalfvar
eller grisar visste han tjänade till ingenting. Nej,
öf-verstelöjtnanten måste öfverrumplas med gåfvan. Nu
hade han reda på Döbelns bekymmer för den
förestående skörden. Och i hemlighet vidtalade han grannarne
att tidigt en morgon gå ut och afmeja de mogna
åkerfälten. Bönderna voro genast villiga att göra den
tjänsten åt deras hygglige öfverstelöjtnant, som koppat deras
barn, läkt deras huggsår och vunnit deras processer.
Och rågen blef skuren. Icke förrän nästan allt var
färdigt, märkte Döbeln deras förehafvande, då han från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
