- Project Runeberg -  Under sönderskjutna fanor. Romantiserade skildringar från Finlands sista strid /
120

(1908) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

träd. Tjädrar och orrar flögo upp med dån. Taltrastar,
bofinkar, hackspettar susade mellan grenarne.

— Den som vore en harpalt. .. eller en fågel!
suckade majoren.

Han var så trött, att han endast med möda
förmådde ta sig fram.

Att springa tre man i bredd i skog, var ingen lätt
sak. Åter blef man efter. Allt närmare hördes
ryssar-nes tjut. Men lämna majoren kunde man ju icke.

Då fick den praktiske Matts kusk en lysande idé.

Hastigt slet han sig ur majorens armtag. Ett
stadigt grepp i stussen och ett i den höga kragen. Och
nu bar det i väg med en annan fart.

Majoren grymtade och gjorde motstånd. Men det
hjälpte ej. Matts kusk hade fått säkert tag och det
släppte han ej. Matts satte klackarne i snön och tog
spjärn, så majoren flög framåt som en liten tätting, en
mycket tjock tätting utan stöfvel och hatt.

Kasken bildade eftertruppen. Och trots faran, trots
ryssarnes tjut och flyktens häftighet spred sig ett bredt
leende öfver hans platta drag.

Framåt gick det för full maskin och man höll nu
samma fart som de andra.

Den iakttagelsen lugnade major Fihlén och kväfde
stoltheten. Hufvudsaken var, att man kom fram, hur
gjorde mindre. Skjuten eller dragen eller skumpande
som en vettskrämd ko kunde just göra detsamma.

Nu hördes glädtiga rop. Och fram mellan tallarne
bröto sig några kompanier österbottningar i jägarkedja.

De flyende upptogos af bataljonen. Kompaniet var
räddadt ehuru med svår förlust. Återtåget slut.
Ändt-ligen.

Soldaterna samlades. Och nu gick marschen i lugn
mot kyrkan.

Major Fihlén torkade svetten ur pannan. Det kylde
om hjässan. Han sökte efter hatten. Hvad nu! Hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:26:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hlfanor/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free