Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med ett leende öfver hela sitt grofskurna ansikte
genomgick Niklason i tankarne den märkliga epistel,
han en gång efter ett besök i hufvudstaden författat som
en tacksamhetshymn öfver dess trefnad och nöjen:
»Ajö, stenstad ...
Han går på däcket till den lilla roslagsskutan.
Kappan är uppslagen, i munnen hänger den kära
pipan, en frisk, hvitblå nordost piskar ansiktet, seglen
smälla i vändningarna, däcksplankorna knarra, krossade,
sönderskurna vågor slå mot förstäfven, saltskummet
stänker honom i panna och ögon, — skönt! ändtligen
åter en nypa frisk luft i lungorna, en droppe
hafspar-fym på frackuppslaget!
I helomvändningen vid akterrundeln kastar han en
blick tillbaka mot staden.
Lyktsken och tornur glimma i dunklet. Ofvan
husmassornas svarta silhuetter ett stycke upp på
vårhimmelens mörkblå dok, blandande sig med den bleka
stjärnglansen, glindrar en aning af ett dunkelhvitt ljus:
återskenet från den stora stadens lyktor och fönster.
Så där pass långt bort och helst till sjös tycker
han, att staden tar sig mest ut till sin fördel. Likväl
vänder*han sig på klacken, en grimas rycker till vid
näsroten, men slätas genast ut, då hans öga möter
fjärdens blåsvarta öppning, strändernas granhöljda
klippränder med de mörka skogsbanden ofvan,
blänknin-garne af fyrarne, de öde vidderna, tystnaden, skönheten.
Och hans bröst fylles af en öm känsla som vid den
anade doften af den älskades kropp, och han tänker:
ja, förvisso, detta är trefnaden.
Och ju fastare landets och fjärdarnes skönhet åter
fångar honom, dess starkare fylles hans sinne af en
känsla af hat till allt hvad städer heter.
Stegen på däcket bli snabbare, vändningarne
tvärare, dragen på pipsnuggan kortare, oftare. Och i hans
hjärna börjar ett brus af tankar och känslor sjuda och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
