Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
joki by efter segern vid Siikajoki. Palmqvist fetmade
så det syntes för hvarje dag.
En morgon hade Matts kusk träffat på honom vid
en stuguknut, där han stod och töjde på byxlinningen.
— Hur ä’ de’, Palmqvist, biter di ojämnt eller
håller du på att tappa böxera?
— Jag begriper’t inte, svarade Palmqvist.
— Hva ä de, som du inte begriper?
— Böxera.
— Hva ä de me dom då?
— Di räcker inte till.
— Räcker di inte till? Jag töcker di ä långa nog,
menade Matts och kastade en kritisk blick på
kamratens uniform.
— Ja, men om magen.
— Hvaba.. . Om magen!
Och det befanns, att skrifvaren Palmqvist redan
flyttat ut byxspännet och icke kunde flytta ut det mera.
Matts kusk, som alltid var rådig och praktisk,
skaffade sin vän Palmqvist ett par nya byxor. Och ett par
dagar därefter en ny rock. Karlen ökade ju ett
skålpund om dagen.
Men obekymrade om Palm q vists och Andreas och
Matts kusks och korpral Olagus blickar sutto Heikki
och Meri på trossläden i den skymmande aprilkvällen.
Först nu hade de riktigt fått träffas och prata.
Strax efter striden hade ej varit tillfälle därtill, ej heller
under marschen. Men nu var rast och förtroenden och
kärlek.
. . . Och som jag redan berättat dig, fortsatte Meri,
förde korpralen och den långe soldaten Anna och mig
till Kalajoki by. Där fingo vi ligga öfver natten och
dagen därpå träffade vi...
Om det varit ljust, skulle Heikki märkt att hans
flicka rodnade.
— Hvem träffade ni?
... Åh, det var just ingenting. En kosackofficer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
