Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kvinnan, som står naturen närmare än mannen
och hvars driftlif är starkare, hvars känslolif kanske
enklare än mannens, förstår icke alkoholen. Hennes
drifts och hennes känslors rus är henne nog.
— Usch, så di dricker, upprepade Meri.
— Ja, Kasken och Matts kusk tycks ha blitt lite
fulla, svarade Heikki likgiltigt.
Heikki och Meri hade lämnat trossläden och gingo
mot tältståndet.
— Si på Lotta! sade Heikki leende. Nu är hon
inte god att ta’s med.
Matts kusk och korpral Olagus, som. förut suttit så
broderligt tillsammans på kistan och druckit kaffehalfva
på kaffehalfva och klappat om hvarandra och berättat
de befängdaste historier, af hvilka ingen trodde ett ord
af den andres vara sant, hade plötsligt blifvit ovänner.
De hötte med näfvarne under hvarandras något snusiga
näsor och stormskällde, så tobakssaliven rök om
mun-narne.
... Och du, din uschling, som bara ä’ en
dränga-kusk ...
... . Och du, din morksking, som visst tror dej vara
äkschelens, men som bara ä’ kurperal, fast du inte har
mera vett i skallen än e’ löppa ...
Nu kom Lotta.
— Hva står ni här och domderar! Skäms ni inte!
Ska ni supa er fulla, för att jag ger er en tår brännevin,
då ni ä’ trötta och frusna.
Matts kusk och korpral Olagus hörde icke Lotta.
De stodo midt emot hvai’andra skrikande, svärjande,
höttande med de grofva näfvarne.
... Sir du den!. .
... Och känn på den, du! ...
— Tyst, karlar! sa Lotta.
Och med hopknipen mun och gnistrande ögon grep
hon de båda hjältarne, en i hvar arm, och förde bort
dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
