Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Två dagar efter striden vid Revolaks hölls Te deum
vid alla fyra brigaderna på Lumijoki och Limingå ängar.
På fältet nedanför Lumijoki kyrka stod andra
brigaden uppställd. Bataljonerna ordnade i fyrkant, i
midten prästen framför en predikstol af några trummor.
Bakom honom höll Döbeln till häst med sina
adjutanter.
I manande, kraftfulla ord, med en stämma som
hördes öfver hela fyrkanten, höll fältprästen sin
predikan, medan soldaterna tysta och allvarsamma stumt
betraktade honom.
Han tackade den Högste för att han icke öfvergifvit
Finlands folk utan fört fram hären till seger, och för
hvad han låtit officerare och soldater göra för sitt
fosterland, sin ära och plikt . . .
Då prästen slutat, steg psalmen mot den vårblå
himmelen.
»Vår Gud är oss en väldig borg» . . .
Mäktig och allvarstung tonade den lutherska sången.
Det var samma psalm, som så många gånger förut i
hårda tider ljudit på slagfälten, buren mot höjden af
sträfva krigarröster. Den har sjungits före slagets
början med bistert allvar. Den har sjungits efter striden
och dess mäktiga rytmer ha brusat af trosviss hänförelse
och tacksamhet för segern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 07:26:50 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hlfanor/0209.html
