- Project Runeberg -  Under sönderskjutna fanor. Romantiserade skildringar från Finlands sista strid /
213

(1908) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sin hustru, ett bref, som på många omvägar och långa
irrfärder ändtligen hunnit fram till Lumijoki. Och han
hade icke behöft kasta mer än en blick på sin kära
hustrus handstil, förrän längtan steg i hans bröst som
safven i en björk om våren.

Nu ville han till henne, ville se in i hennes ögon,
trycka hennes fina hufvud till sitt hjärta, kyssa sina
barn, känna doften af sitt hem — men när? Hur
många dagar, veckor, kanske månader, hur mycken
tröghet att öfvervinna, hur mycket mod att elda, hur
många marscher och strider, hur många sårade att
hjälpa, hur många lik att lämna, innan armén nått fram
till Wasa och han kunde sluta sin hustru i sin famn!

Det var därför som kapten Dunder med ett
likgiltigt ehuru artigt leende åhörde Hesselius’ lifliga
skildring af major von Herzens infall i striden vid Siikajoki,
då han lät sina soldater gapskratta i stället för att slåss
och därmed dref fienden på flykten.

... Mycket lustigt... verkligen ett mycket lyckadt
infall, mumlade han.

Och i ett plötsligt begär att rycka upp sig, tog han
glaset och höjde det.

— Skål, Herzen! Du lär ju funnit på en ny
strategi, som jag hört, ropade han tvärs öfver bordet till
den glade majoren, som satt vid sidan af den storvuxne
öfverste von Essen.

Midt emot Döbeln vid andra kortändan hade gamle
öfverstelöjtnant Lode tagit plats. Den långskaftade
pipan i munnen och händerna fromt knäppta öfver magen.

Bredvid honom på ömse sidor om bordet satt trion
majorerna Fihlén, von Fieandt och kapten von Konow.

I närheten af dessa hade Niklason tagit plats. Icke
för att det tillkom honom att blanda sig i deras samtal,
men det intresserade honom att iakttaga gubbarne.

Niklason var litet het om kinderna af maten och
punschen och icke fullt vid så käckt humör som på
hästryggen. Spriten hade icke det lyftande och munt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:26:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hlfanor/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free