Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dessa, en bleklagd ung man med fint, något vekt
utseende och små svarta, söta mustascher, någonting
sötaktigt öfver hela figuren, pratade med uppasserskan.
Hade öfversten icke varit så inbegripen i sitt
samtal med kaptenen, skulle han kanske uppsnappat, hvad
adjutanten hviskade med flickan.
— Och mamsell Lisette har ännu icke kommit ned?
Uppasserskan skakade på hufvudet.
— Säg mig till, när hon kommer. Bed henne
vänta.
Hon log och nickade.
Så försvann hon, och adjutanten smuttade trånsjukt
på sitt punschglas.
Från soffan hördes kommendantens bullrande röst:
— Nej, tro mig, kapten, för Sveaborg är det ingen
fara.
— Det beror mycket på befälet. För Svartholm
var det heller ingen egentlig fara, ehuru fästningen var
i rätt dåligt skick, dock icke sämre, än att den med
framgång skulle kunnat försvara sig mot ryssarnes små
usla kanoner. Men likväl gaf den sig, ty
kommendanten blef skrämd.
— Ja, ni är förargad, kapten, för det ni ej fick
behålla kommandot, kan jag förstå. Men för Sveaborg
kan ni vara lugn. Amiral Gronstedt är icke den som
låter skrämma sig.
— Hurudan man är det egentligen?
— Amiralen!... En ärans man, en tapper soldat,
en käck och skicklig sjöman. Som kapten vet, var det
han, som i slaget vid Svensksund var salig kungens
flaggkapten, det vill säga hans närmaste man, och som
sådan kan det sägas, att det var han, amiral Cronstedt,
som ledde svenska flottan till den största sjöseger, vår
flagga någonsin vunnit. För öfrigt är han en redlig
och trogen statens ämbetsman, alla akta och hålla af
honom och man har full tillit till hans stora förmåga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
