Under sönderskjutna fanor. Romantiserade skildringar från Finlands sista strid / 256 (1908) Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

KAP. XX.

Guvernanten.

Det var skumt i rummet. Dörren öppnades sakta
på glänt och en kvinna kom insmygande. Med
glidande steg, tyst, lätt gick hon fram mot chiffonieren.

Hon pröfvade en nyckel, som hon tog upp ur
kjolfickan. Den passade. Och med ett lömskt leende
öfver de smala läpparne öppnade hon försiktigt klaffen.

Hon drog ut en låda. Några bref och papper lågo
där. Lystet grep hon dem och började läsa.

— Nej, dessa var det icke. Måste finnas någon
annan stans, mumlade hon och lade tillbaka brefven.

Hon lät fingrarne glida öfver lådans innerväggar.
Så fick hon rätt på en dold knapp. En fjäder sprang
upp och en del af väggen öppnade sig och visade
tillvaron af ett lönfack.

Där inne syntes också några bref. Hon tog dem
och började läsa. Rynkorna i pannan och kring
ögonbrynen slätades ut och dragen ljusnade.

— De här ä’ de rätta. Jo, jo, min käre major!
Du trodde dem säkert gömda. Men jag hittade reda på
dem, mumlade hon och stoppade brefven i fickan.

Hon erfor en besynnerlig förnimmelse i nackgropen.
En känsla af oro grep henne.

Hon vände sig om.

I detsamma höll hon på att skrika till af
öfverraskning och rädsla. Bort i det skumma hörnet, i en stor
länstol, satt en människa, en gammal böjd man och
betraktade henne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>