- Project Runeberg -  Under sönderskjutna fanor. Romantiserade skildringar från Finlands sista strid /
270

(1908) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

embrassera propositionen, hvarigenom dock fästningen
kan behållas till öppet vatten och secours från Sverige
hinner anlända.

... Dessutom, fortsatte han, ha vi icke mycket krut
kvar, endast sextio skott per kanon, och med en
beräkning af fyra skott om dagen per kanon räcker det
knappast i fjorton dagar.

Kapten von Schoultz höjde på ögonbrynen. Hvad
menade öfversten? Ansåg han, att man ideligen i
fjorton dagars tid behöfde skjuta med hvarenda en af
fästningens kanoner? Hvad var detta för en vanvettig
beräkning! Visserligen hade man gjort så i början, och
krutförrådet hade på kort tid minskats till hälften, men
hvarför skulle man fortsätta på detta hufvudlösa sätt?
Ett tiotal kanoner voro tillräckliga att hålla fiendens
batterier stången.

Så tänkte kaptenen, men han gitte ej att framföra
sin mening, då han visste, att fästningens officerare ej
brydde sig mycket om hans ord och för öfrigt ej gärna
sågo honom, såsom egentligen stående utanför deras
krets.

Han nöjde sig med att kallt iakttaga Jägerhorn och
Cronstedt. Den förre stod där med sammandragna
ögonbryn och bister uppsyn. Hans vanligen hårda utseende
syntes ännu hårdare och strängare. Hvad man än kunde
tänka om den mannen, ett måste man medge: där fanns
vilja, energi, bestämdhet, karaktär, raka motsatsen till
kommendanten.

Men äfven hos denne annars så fine och sirlige,
ehuru något högdragne man, syntes nu en ovanlig
butterhet och otålighet.

Det var tydligt att kommendanten var ytterst
missnöjd med detta motstånd mot hans förslag. Ville man
då icke begripa, att det naturligtvis var det bästa som
ske kunde och helt och hållet till fästningens fördel?
Hvarför skulle man skjuta bort sitt krut och riskera en
stormning, då man kunde spara ammunitionen och ha

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:26:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hlfanor/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free