- Project Runeberg -  Under sönderskjutna fanor. Romantiserade skildringar från Finlands sista strid /
308

(1908) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

varit en lekboll i Jägerhorns och ryssarnes händer, att
han mot sin vilja drefs mot förräderiet.

Och alla stolta och storslagna planer, hela det med
så mycken möda, omtanke och list uppförcTa verket
hade ögonblickligen ramlat. Slut med den glänsande
framtid, som öfverste Jägerhorn tänkt sig i den ryske
kejsarens tjänst, och i dess ställe skulle han varit en
maktlös och föraktad fånge.

Maktlös! Det fanns ingen tanke, som till den grad
kunde uppröra öfverste Jägernhorn som denna:
maktlös. Allt hvartill hela hans sträfvan, hans intriger och
hans brännande ärelystnad dref honom, var endast detta:
makten. Men då makten är beroende af rikedom, ville
han äfven vara rik. Icke för att njuta af lifvet,
om-gifva sig med lyx och öfverflöd, ty för sådant hade han
intet sinne, utan endast för att kunna behärska, krossa,
och på spillorna sedan stiga allt högre och högre. Hem,
soldatplikt, fosterland! Bah! Hvad betydde detta gent
emot makten öfver andra människors själar och kroppar.

Kärleken föraktade han. Så fort han tänkte på
detta: att gifva något af sin själ åt en kvinna, att taga
henne till förtrogen, låta henne spela en afgörande roll
i sitt lif, drog ett hånfullt leende öfver hans läppar.

Och han hade sällan känt ett sådant förakt för
någon människa som för löjtnant Föök, när denne
berättade för honom sin okufliga och barnsliga passion
för ett kvinnostycke sådant som mademoiselle Lisette.

Nej, kärleken hade ingen plats i hans hårda själ.
Och icke vänskapen heller.

Nästan alla sina kamrater föraktade han och ansåg
dem stå djupt under sig. Och allra djupast föraktade
han den svage, godtrogne kommendanten. Det var icke
fråga om, att han ej var alla de andra officerarne
öfver-lägsen i militärisk skicklighet och järnhård energi. Men
hvari han var dem absolut underlägsen — men därpå
hade han aldrig riktat en tanke — det var uti
pliktkänsla, hederlighet, offervillighet, trofasthet — dygder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:26:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hlfanor/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free