- Project Runeberg -  Under sönderskjutna fanor. Romantiserade skildringar från Finlands sista strid /
319

(1908) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en all makt och komma en att skrika af förtjusning.
Det var annat än dina, det, din fuling!

Den grofväxte ryssen var van att att höra många
uppriktiga ord från sin väninnas läppar. Han visste,
att det tjänade till intet att mucka eller vara sur. Han
sade icke heller ett ord, men i förargelsen tömde han
konjaksglaset i botten

... Och åter började buketterna och smyckena.
Charles bad mig enträget om ett möte och jag hade
icke hjärta att neka honom. Dumt nog, ty jag skulle
skickat gossen hem till hans mamma. Då hade ingen
olycka inträffat. Men ser du, jag har alltid haft ett
godt hjärta.

— Nästan för godt. Det har räckt till åt för många,
mumlade ryttmästaren.

. .. Alltså träffades vi igen, Charles och jag. Yi
återtogo våra promenader i den stadens omnejd.
Kavallerilöjtnanten undrade nog, hvarför jag var så
mycket borta, men jag fann alltid någon lämplig förklaring.

En dag hände olyckan. Vi gingo där hand i hand,
Charles och jag, då vi plötsligt vid en tvärväg mötte
löjtnanten.

Denne stannade förvånad, då han fick se oss två.

— Hvad är det där för en pilt du går och drifver
med? utbrast han föraktfullt.

Du skulle sett Charles. Först blef han röd, så blek
af raseri. Hastigt drog han af sig handsken och kastade
den rakt i ansiktet på löjtnanten.

— Där skall ni få för pilt, monsieur! Jag är icke
mera pilt än ni, yttrade han.

Löjtnanten stod ett ögonblick stilla. Så sade han
kärft:

— Jag skall i morgon ha det nöjet att sända er
mina sekundanter.

— Det skall bli mig en glädje att mottaga dem,
svarade Charles stolt.

Jag sprang till den andre och bad honom lugna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:26:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hlfanor/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free